Valet av drivmedel styrs i hög grad av hur bilen ska användas.
Kör du ofta långt och på landsväg kan diesel vara att föredra. Om du mest kör korta sträckor i tätbebyggt område och har tillgång till en laddstolpe är elbil eller hybridbil ett smart val. Kör du mer blandat med både längre sträckor och i tätbebyggda områden så kan bensin eller en hybridbil vara den bästa lösningen. Bilar som drivs av biogas har både låg miljöbelastning samt en förhållandevis lång räckvidd och de har alltid bensin som ”back-up”, så den så kallade räckviddsångesten uteblir. Diesel är ett bränsle med mycket hög verkningsgrad vilket ger en låg förbrukning och därmed ett lågt CO2-utsläpp. Diesel som har inblandning med förnybar råvara (BioDiesel) sänker utsläppen ännu mer. Dieseln har rent historiskt haft mycket högre partikelutsläpp vilket inte är bra i städer. Fordonstillverkarna jobbar kontinuerligt på att få ned utsläppen av både partiklar och kväve på dieselbilar eftersom myndigheternas krav kommer höjs och flera nya krävande mätmetoder börjar tillämpas.
I denna matris har du en översikt av drivmedel som stöd i ditt bilval.
Bonus Malus
Alla som skaffar en ny bil som registreras från och med den 1 juli 2018 påverkas av det nya bonus malus-systemet.
Kortfattat innebär bonus malus-systemet att bilar med låga utsläpp – under 60 gram koldioxid per kilometer – får en bonus som rabatt på inköpspriset. Bilar med högre utsläpp – över 95 gram koldioxid per km – får en bestraffning (”malus”).
- Bonus malus-systemet premierar bilar med låga koldioxidutsläpp. Sex månader efter inköpstillfället får köparen en bonus, en rabatt på inköpspriset på som högst 60 000 kronor.
- Bilar med höga utsläpp av koldioxid belastas med högre kostnader, i form av fordonsskatt. Den extra kostnaden ökar för varje gram som bilen släpper ut över gränsen på 95 gram CO2. Den extra skatten tas ut under tre år.
- Befintliga bilar och bilar som registrerats före 1 juli 2018 berörs inte av Bonus malus och de regler som gällde vid registreringen fortsätter gälla.
- Orden bonus malus är latin för bra-dåligt.
Hur påverkas förmånsvärdena av Bonus Malus?
Förmånsvärdet på en normal dieselbil med utsläpp mellan 120 och 140 gram CO2 per kilometer kommer att gå upp med ungefär 250–400 kronor per månad. Om du har 50 procents marginalskatt och väljer en dieselbil som släpper ut 140 gram CO2 per kilometer blir nettoeffekten 200 kronor mer att betala i månaden.
För en bensinbil som släpper ut 180 gram CO2 per kilometer kommer förmånsvärdet däremot att öka med 600 kronor och uppåt. Det innebär en nettoeffekt på cirka 300 kronor om du har 50 procents marginalskatt.
Vad är WLTP och RDE?
Den gamla metoden, certifieringsprotokollet, för att mäta utsläpp NEDC togs fram på 1980-talet. Den ersätts gradvis av en ny och mer avancerad metod, WLTP, (Worldwide harmonized Light vehicle Test Procedure). Metoden införs för att skapa en mer verklighetsnära körcykel för mätningar av fordons drivmedelsförbrukning och koldioxidutsläpp.
- För helt nya bilmodeller infördes WLTP den 1 september 2017.
- Alla fordon som registreras från och med den 1 september 2018 ska redovisa utsläpp enligt WLTP.
- Bonus Malus börjar tillämpa WLTP 1 jan 2020 för alla fordon.
Varje enskild bil ska ha sitt eget mätvärde. Detta värde påverkas av vilken typ av bil man utgår ifrån, samt vilka däck, fälgar och extrautrustning som väljs till. Alla dessa faktorer är exempel på sådant som påverkar drivmedelsförbrukningen och därmed utsläppen. WLTP påverkar med därför bilpolicy, bilval med mera i de flesta företag.
WLTP kompletteras med mätning av utsläpp av kväveoxider och partiklar vid verklig trafik med mätinstrumenten installerade i bilen, RDE, Real Driving Emissions. Vid dessa RDE-test mäts utsläppen av skadliga ämnen, till exempel partiklar och kväveoxider (NOx), direkt vid körning på vägen. På så sätt bestäms de genomsnittliga utsläppsvärdena som beräknas uppkomma vid faktisk körning i vardagen.
Miljözoner
Med stor sannolikhet kommer enskilda kommuner i Sverige att få besluta om införande av miljözoner. När, hur och vilka fordon som skulle beröras finns det inte några svar på. Helt nya bilar som ska rulla som tjänstebilar, oftast tre år, kommer inte att beröras i själva verket eftersom de möter de hårdaste miljöklasserna som används för fordons utsläpp.
I t.ex. Stockholm skulle Gamla stan kunna få den skarpaste milözonen. Trafikreglerna för biltrafik har sedan många år redan varit hårda där och i de inre delarna av Gamla Stan är redan all motorfordonstrafik förbjuden eller förknippad med dispenser.
Framtiden får utvisa vad som sker. Vetenskapen, politikerna och inte minst tjänstemännen som försöker hitta effektiva och samhälls- och hälsoekonomiska lösningar tycker väldigt olika i dessa frågor.
